Renoveringsanmälan eller renoveringsansökan? Så funkar det

Snabbt svar: En renoveringsansökan är en formell begäran om styrelsens tillstånd och krävs enligt bostadsrättslagen för större ingrepp, till exempel i bärande väggar, vatten, avlopp eller ventilation. En renoveringsanmälan är inget juridiskt begrepp. Många föreningar använder ordet om en enklare underrättelse vid mindre arbeten, andra menar exakt samma sak som renoveringsansökan. Dessutom finns ett tredje begrepp, bygganmälan, som går till kommunen och inte till föreningen. Vilket som gäller dig avgörs av vad du ska göra, inte av vilket ord din förening råkar använda.

Orden blandas ihop även av föreningarna själva. Det är vanligt att en brf kallar sin blankett för renoveringsanmälan fast den i praktiken är en tillståndsansökan enligt bostadsrättslagen. Den här guiden reder ut alla tre begreppen, visar vilket som gäller för just din renovering och vad som händer om du väljer fel.

Starta din renoveringsansökan (gratis, klar på ca 8 minuter) →

Vad är en renoveringsansökan?

En renoveringsansökan är en skriftlig begäran om tillstånd som du skickar till styrelsen innan du påbörjar en tillståndspliktig renovering. Kravet kommer från bostadsrättslagen 7 kap. 7 §, som säger att du inte utan styrelsens godkännande får göra:

• ingrepp i en bärande konstruktion
• installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten
• installation eller ändring av anordning för ventilation
• installation eller ändring av eldstad eller rökkanal, eller annan påverkan på brandskyddet
• någon annan väsentlig förändring av lägenheten

I praktiken betyder det att badrumsrenovering, köksflytt, rivning av väggar och det mesta som rör rör, el i våtrum och ventilation kräver en ansökan. Sedan lagändringarna 2023 är kraven dessutom skarpare: den som gör en väsentlig förändring utan tillstånd riskerar i förlängningen att förverka nyttjanderätten till lägenheten, alltså att tvingas flytta.

En komplett ansökan innehåller normalt en beskrivning av åtgärden, tidplan, uppgifter om entreprenörer med F-skatt och försäkring, samt de intyg som åtgärden kräver, till exempel GVK eller BBV för tätskikt och Säker Vatten för rörarbeten. Styrelsen får inte neka en fullständig ansökan utan godtagbara skäl, men en ofullständig ansökan är det vanligaste skälet till att processen drar ut på tiden.

Läs vår kompletta guide till renoveringsansökan →

Vad är en renoveringsanmälan?

Renoveringsanmälan är inte ett begrepp som finns i bostadsrättslagen. Ordet används av föreningar på två olika sätt, och det är därför förvirringen uppstår:

1. Som en enklare underrättelse till styrelsen

Vissa föreningar vill bli informerade även om arbeten som inte kräver tillstånd, till exempel golvbyte i torra rum eller en större ommålning där hantverkare kommer att röra sig i huset. Då räcker det med en anmälan: du berättar vad du ska göra, när, och vem som utför arbetet. Styrelsen fattar inget beslut, och du behöver inte vänta på något godkännande. Kravet står i så fall i föreningens stadgar eller trivselregler, inte i lagen.

2. Som ett annat ord för renoveringsansökan

Minst lika ofta använder föreningar ordet renoveringsanmälan om det som juridiskt är en tillståndsansökan. Blanketten kan heta anmälan, men om åtgärden faller under bostadsrättslagen 7 kap. 7 § är det ett tillstånd du behöver, oavsett vad papperet kallas. Det viktiga är alltså inte rubriken på föreningens blankett, utan om din åtgärd är tillståndspliktig eller inte.

Tumregel: Kalla det vad du vill, men behandla allt som rör bärande delar, vatten, avlopp, ventilation, eldstad eller brandskydd som en ansökan om tillstånd, och vänta alltid på styrelsens skriftliga ja innan du börjar.

Skillnaden i korthet

	Renoveringsansökan	Renoveringsanmälan	Bygganmälan
Skickas till	Styrelsen	Styrelsen	Kommunens byggnadsnämnd
Grund	Bostadsrättslagen 7 kap. 7 §	Föreningens stadgar eller rutiner	Plan- och bygglagstiftningen
Kräver beslut?	Ja, styrelsens tillstånd	Nej, information räcker	Ja, startbesked innan start
Typiska åtgärder	Badrum, kök, riva vägg, ventilation	Golvbyte i torra rum, större ommålning	Ingrepp i bärande delar, väsentlig ändring av VA eller ventilation
Om du struntar i den	Återställningskrav, skadeståndsansvar, risk för förverkande	Bruten mot stadgar, försvårar relationen med styrelsen	Byggsanktionsavgift, förbud att fortsätta

Bygganmälan, det tredje begreppet som ofta glöms bort

Styrelsens tillstånd och kommunens anmälan är två separata spår, och det ena ersätter aldrig det andra. En anmälningspliktig åtgärd, till exempel ingrepp i bärande konstruktion eller väsentlig ändring av vatten och avlopp, får inte påbörjas innan kommunen gett startbesked, och den får inte tas i bruk innan du fått slutbesked. Det gäller även om styrelsen redan sagt ja.

Många styrelser villkorar dessutom sitt tillstånd med att du visar upp startbeskedet innan arbetet drar igång. Den som börjar utan startbesked riskerar byggsanktionsavgift, och den kan bli dyr.

Läs mer om bygganmälan, startbesked och slutbesked →

Vilket behöver du? Guide per åtgärd

Ingen ansökan och normalt ingen anmälan

Måla och tapetsera, byta innerdörrar, byta vitvaror på samma plats, byta blandare eller toalettstol på befintlig anslutning. Kontrollera ändå trivselreglerna, vissa föreningar vill ha en enkel anmälan även här.

Anmälan kan räcka, om din förening kräver det

Byta golv i torra rum, större arbeten med hantverkare i huset utan ingrepp i tillståndspliktiga delar. Här bestämmer stadgarna, inte lagen.

Renoveringsansökan krävs

Renovera badrum, flytta eller bygga om kök med ändrad VA eller ventilation, riva eller öppna upp vägg, flytta element, installera ny tvätt- eller diskmaskinsanslutning, ändra ventilation, allt som påverkar brandskydd.

Renoveringsansökan plus bygganmälan till kommunen

Ingrepp i bärande konstruktion, väsentlig ändring av vatten och avlopp, väsentlig ändring av ventilation, eldstad eller rökkanal. Här behöver du både styrelsens tillstånd och kommunens startbesked innan du börjar.

Osäker på din åtgärd? Läs om vad som kräver tillstånd →

Så gör du rätt från början

1. Identifiera åtgärden. Utgå från listorna ovan, inte från vad blanketten heter.
2. Skapa ansökan. Med vår tjänst fyller du i uppgifterna på ca 8 minuter. Systemet vet vilka intyg och bilagor just din åtgärd kräver och paketerar allt i det format styrelser från HSB, Riksbyggen och SBC känner igen.
3. Skicka och invänta beslut. Skicka in i god tid, gärna 6 till 8 veckor före planerad byggstart. Börja aldrig innan du har styrelsens skriftliga tillstånd, och startbesked från kommunen om åtgärden är anmälningspliktig.

Slipp gissa vilken blankett som gäller. Tjänsten avgör vad din åtgärd kräver och skapar en komplett ansökan som styrelsen kan besluta på direkt. Gratis för dig som bostadsrättshavare.

Starta ansökan → · Så funkar det →